Direktlänk till inlägg 29 maj 2010
Jag börjar gråta över att sälja en kanin. EN kanin. Folk som föder upp och sedan säljer, dom säljer 10 av sorten. Hur lyckas dom att inte gråta? Nu vet inte jag om dom inte gör det dock. Jag skulle, om jag fick, få ett sammanbrott och sitta och gråta hela kvällen, men jag vill inte göra det.
Något som känns bra är att dom som köpte han skulle maila bilder vilket jag starkt uppskattar. Kommer ändå sakna den lille skiten som alltid såg så söt ut och alltid njöt av att få rent spån i buren och som alltid hade överskottsenergi och kunde springa i koppel på ängen timmar in och timmar ut.
Marsvin bara växer och växer och nu är det faktiskt så illa att jag inte kan hålla Äppel med en hand längre som jag kunde för några månader sen. Saffronkillen håller ju på att bli stor! Äppelmazarin är hela 9 månader nu! Han är den första grise...
Usch usch, fy skäms på mig. Nu har jag inte bloggat sen snön la sig och lite därtill så det är nästan som att jag glömt av hur man gör Illa illa... Eftersom jag är en sån som inte kan skita i saker hur som helst så tänkte jag att jag skulle ...
Idag var vi i rävlanda för tredje gången i vårat liv! Eller vi och vi, jag var inte där. Istället hade jag ett par obekväma pjäxor på mig och åkte runt i branäs på ett par långa skidor. Men som tur var så hjälpte både mamma, lillasyster och Hanna mig...
Årets sista utställning blev jättemysig! Mac kammade hem två HP och Äppel tog sig en finalplats i marsvinsracet. Grymma grisar jag har! Sen gjorde även Laban utställningsdebut med inte allt för dåliga poäng för att vara ett smalt och tunnt långhår :-...