Direktlänk till inlägg 9 oktober 2010
Usch vad min älskade växer. Kommer ihåg när jag fick hem han. Såååååå ynklig och sååå liten! Man kunde liksom hålla han i handflatan utan att han trillade ner. Försöker jag mig på det nu kommer han drutta ner som en vinglig kamel
Just nu ligger grisen vid mina fötter i min säng under en kudde och gosar. Nu är han väldigt lugn och sansad gris och älskar att gosa. När han kom till mig var han ju som en skenande häst och ordet "stilla" excisterade inte för han det minsta. Tack Sophie för att jag fick en sån toppengris
Visst har han sina skavanker redan men vad gör det. Min gris ändå! :-)
Marsvin bara växer och växer och nu är det faktiskt så illa att jag inte kan hålla Äppel med en hand längre som jag kunde för några månader sen. Saffronkillen håller ju på att bli stor! Äppelmazarin är hela 9 månader nu! Han är den första grise...
Usch usch, fy skäms på mig. Nu har jag inte bloggat sen snön la sig och lite därtill så det är nästan som att jag glömt av hur man gör Illa illa... Eftersom jag är en sån som inte kan skita i saker hur som helst så tänkte jag att jag skulle ...
Idag var vi i rävlanda för tredje gången i vårat liv! Eller vi och vi, jag var inte där. Istället hade jag ett par obekväma pjäxor på mig och åkte runt i branäs på ett par långa skidor. Men som tur var så hjälpte både mamma, lillasyster och Hanna mig...
Årets sista utställning blev jättemysig! Mac kammade hem två HP och Äppel tog sig en finalplats i marsvinsracet. Grymma grisar jag har! Sen gjorde även Laban utställningsdebut med inte allt för dåliga poäng för att vara ett smalt och tunnt långhår :-...